En Svensk i Japan

Resan till Japan

Hej kära läsare, det har gått ett bra tag sen jag uppdaterade senast, och för det ber jag om ursäkt, men det händer så mycket här hela tiden , och det finns så mycket att berätta om. För att få det hela någorlunda strukturerat skriver jag lite om mina upplevelser än så länge i kronologisk ordning.

Måndag 12:e Mars 2007:
Nu var det änligen dags, jag skulle åka till Japan som utbytesstudent. Eftersom flyget gick 9.10 från Arlanda blev det en tidig morgon. Jag gick upp 5.00 för att ha tid att kontrollera min packning(som jag är så hade jag packat i sista stund), och för att slippa stressa på flygplatsen.

Väl på flygplatsen gick incheckningen smidigt tack vare mina kunskaper om incheckningsmaskiner. Från Arlanda blev bagaget incheckat hela vägen till Narita, Tokyo vilket var skönt, eftersom att det betydde att jag slapp oroa mig om att kånka runt på tunga väskor i virrvarret på Heathrow.

Flygningen till London var väldigt rutinmässig, och inget speciellt att skriva om. De flesta på planet verkade flyga i jobbet, och innan jag visste ordet av så landade vi på Heathrow(självklart efter att ha cirklat runt i 30 min innan vi kunde landa vilket är brukligt i London).

Väl på Heathrow så var det meningen att vi skulle vänta 3 timmar på flyget till Tokyo, men när vi skulle till gaten visade det sig att flygplatspersonalen fått den utmärkta idén att sätta upp en spontan säkerhetshetskontroll, så vi fastnade i säkerhetskontrollen precis innan gaten tillsammans med massa andra Japaner(som skulle på vårt flyg) och britter som skulle till Medelhavet men redan innan de gått på planet bytt om till skjorts, hawaiiskjortor och flip-flops. Eftersom att Japaner är så artiga så var det fritt fram för de semesterfirande engelsmännen att tränga sig före, trots att det bara var 10 min tills gaten för vårat och Japanernas flyg stängde. När vi väl lyckats stånga oss igenom säkerhetskontrollen och kommit fram till gaten så lyckades jag tappa ut en hel burk med Maltesers(chokladgodis) som jag köpt för resan precis vid gaten vilket höjde stressnivån ytterligare.

Alltmedan jag frenetiskt försökte plocka upp alla mina maltesers så tittade gatepersonalen roat på. När väl det hindret var avklarat steg vi ombord bara för att mötas av en bastu till flygplan. Tydligen hade generatorn på flygplanet gett upp vilket betydde att de inte kunde köra luftkonditioneringen. Fy BA. Tack vare det satt vi YFU:are och ett par hundra japaner och svettades, ingen bra inledning på en 11timmarsflygning. Angående passagerarna så var den större majoriteten(95%+) av passagerarna Japaner. I alla fall i ekonomiklass.

Tack vare att många av passagerna fastnade i säkerhetskontrollen så fick vi vänta i det varma planet 1.5 timme innan vi äntligen lyfte mot Tokyo. Resten av resan var tämligen händelselös, och lite smått långtråkig, men för ovanlighetens skull lyckades jag faktiskt få lite sömn på 11 timmarsflygningen – hela två timmar(det är rekord för mig).

När vi äntligen landande på Narita så var jag glad över att vara framme, men när vi väl mött YFUs lokala representanter så fick vi veta att vi skulle vänta en stund på ett par koreanska utbytesstudenter. ”En stund” visade sig vara nästan två timmar. Men till slut bar det i alla fall iväg med buss från flygplatsen till lägret vid Yoyogiparken i Shinjuku i centrala Tokyo(vad som nu är centralt i den jättestaden). Och på vägen in till Tokyo blev jag helt överväldigad. Jag har varit i New York, och det är en stor stad, men Tokyo är något annat, det är helt otroligt hur tätbebyggt det är. Det är svårt att beskriva i ord.

Efter ca en timmes bussresa genom Tokyo så var vi i alla fall framme vid lägret. Lägret var okej, men vi fick inte gå utanför det vilket gjorde att det var lite smått långtråkigt, men jag fick i alla fall många nya vänner där vilket var bra . Nedan är lite bilder från lägret.

Efter att ha spenderat fem dagar på lägret så var det äntligen dags att åka till värdfamiljen i Osaka. Efter En kort flygning från Tokyo till Osaka fick jag äntligen träffa dem, och de är helt underbara, så oroa er inte för mig . Och Osaka må vara mindre än Tokyo, men en liten stad är det knappast. 20 miljoner människor samsas på en liten yta, vilket gör att även Osaka är extremt tätbebyggt.

Det var allt för den här gången. Snart kommer fler inlägg.